Hamnar då det bekom sig

Hamnsnack här.

Kehinde
Inlägg: 26
Blev medlem: tis 19 mar 2019, 12:48
Har Tackats: 7 gånger

Hamnar då det bekom sig

Inlägg av Kehinde » mån 25 mar 2019, 13:52

Kanske man inte sträcka ut nacken för långt, men visst skulle det vara kul med lite historik.

Själv brukar jag gå ut på nätet och kolla bilder/kartor på hur de olika hamnarna har förändrats och trots ett visst motstånd kanske, vi äldre har en del att tillföra.

Puerto Barrios i Guatemala hade i min ungdom enbart en pir med plats för 4-6 bananbåtar och på piren järnvägsräls, där bananstockarna anlände å järnvägsvagnar för vidare transport med kylfartygen. Jag var jungman på ett gammalt fartyg i trampfart och lossade på pirens insida där fartygen på pirens utsida utgjorde ett effektivt skydd mot flyganfall. Men det är en annan historia, som är övverspelad nu.

Saléns Carib lastade bananer mitt emot oss och på den tiden bars samt stuvades bananerna stockvis och Banana Boat Song, ger ett exempel på hur lastningen gick till på den tiden. Någon avspärrning av träpiren fanns inte på den tiden och någon som helst besökskontroll existerade inte inormala fall.

Puerto Barrios var en byhåla pp den tiden och det första som mötte, när man gick iland, var en bar, som i princip bestod av en bardisk under tak men utan väggar. De flesta kom nog aldrig längre utan testade det lokala utbudet av diverse lokal drycker som serverades. Skulle man fortsätta upp i samhället fanns det inget annatt än grusvägar och en del lokala serveringar av dryckesvaror.

Fast sporadiskt utplacerade lyktstolpar bröt det kompakta mörkret här och där, men någon större risk för överfall var det i alla fall inte. Vi inbillade faktiskt, att vi hade ett diskret skydd av polis och civila säkerhetsagenter. Men det var nog, bara vad vi trodde som nauva skandinaver.


Lars H
Inlägg: 76
Blev medlem: sön 24 mar 2019, 17:50
Medlemsnamn hos Landgången: Lars H
Har Tackats: 7 gånger

Re: Hamnar då det bekom sig

Inlägg av Lars H » mån 25 mar 2019, 14:23

Fanns åtskilliga liknande ställen i Central- och Sydamerika. Kommer särskilt ihåg Caripito i Venezuela. En oljehamn långt upp i en biflod till Rio de San Juan, där man var tvungen att köra upp stäven i mangroven, hoppas att tidvattenupplysningarna stämde, så strömmen tog aktern och det gick att vända. Jag var där med en tankbåt på 19.000 dwt, så det var hyggligt stora fartyg man tog upp. Kommer ihåg hur aporna skrek varje gång vi körde upp i mangroven.

Men, ett riktigt rövarställe var det.


Trådstartare
Kehinde
Inlägg: 26
Blev medlem: tis 19 mar 2019, 12:48
Har Tackats: 7 gånger

Re: Hamnar då det bekom sig

Inlägg av Kehinde » sön 19 maj 2019, 13:56

På Kubas ligger en sömnig liten hamnstad vid namn Antilla, åtminstone var den både liten och sömnig, när vi kom in till lastpiren för att lasta råsocker. Jag minns, att man kom upp till en stor plats/torg mitt i samhället med byggnader i gammal spansk stil runt om, men kan inte hitta den i nyare kartor.
Vad som däremot ser ut som tidigare är träpiren där man lastade socker.
Vi såg fram emot , att utforska de lokala nöjeslivet , men ack vad vi bedrog oss. Landgångsförbud av myndigheter och beväpnade soldater på piren, som hindrade besättningen från att gå iland. Efter et par dagar lyckades vi få tillstånd till att få komma iland och bada vid pirens landfäste, men att komma längre var en nåd att stilla bedja om.
Jag har för mig, att det där med ett svalkande bad frivilligt upphörde efter någon dag och skälet var, att vi vid middagsrasten, när vi hängde över relingen på poopen, såg en haj, som kom simmande. En ganska så stor en som avskräckte oss fån alla simturer i grannskapet och som om det inte var nog, kom en fiskebåt in med en stor Hammarhaj liggande tvärskepps.
I vilket fall som helst lastade vi råsockret i säckar och det var fachinerande att se hur stuvarna fick säckarna på plats, genom att med hjälp av de speciell säckkrokarna kasta dem exakt på plats. Säckarna ifråga var ju ganska tunga och vägde säkert en bra bit över 50 och närmare 100 kilo, men stuvarna fick dem, att se lätta ut.
Efter några dygn upphävde myndigheterna landgångs förbudet för oss presumtiva terrorister och vi fick tillstånd, att obehindrat besöka stadens olika nöjesinrättningar, vilket också gjordes av de flesta. Om vi var skuggade av säkerhetspoliser eller inte är svårt att avgöra, men om det var så, märkte vi i alla fall inget av det.


Douglas
Inlägg: 3
Blev medlem: fre 29 mar 2019, 11:41
Medlemsnamn hos Landgången: zoroaster
Har tackat: 1 gång

Re: Hamnar då det bekom sig

Inlägg av Douglas » tis 21 maj 2019, 06:25

Var på arbete i Malaysia för några år sedan. På ostkusten hade man byggt en färjehamn för passagerar båtar till och från Tioman Island, Banaus. Ingen använde hamnen. Men lokala "investerare" hade sett till att det fanns faciliteter för passagerarna under väntetiden, ja i alla fall dom manliga. Har tyvärr inte kvar några bilder men det var en inhägnad betongkaj. Med sedvanliga grinden. Utanför fanns en himla massa hjälp att få, hjälpsystrar alltså. Nu var ju dessa inte arbetslösa då huvudvägen mellan Vietnam och Singapore går förbi med mycket trafik, ja man kunde även få en eller ett par öl efter att vevstaken gjort sitt.
D


Trådstartare
Kehinde
Inlägg: 26
Blev medlem: tis 19 mar 2019, 12:48
Har Tackats: 7 gånger

Re: Hamnar då det bekom sig

Inlägg av Kehinde » sön 03 nov 2019, 09:09

Rotterdam var en hamnstad, som de flesta hade synpunkter och historier om och dit kom vi via Havanna, där vi mellanlandat efter en "inbjudan" av en amerikansk trebokstavsorganisation.
Det som oftast kom på tal, var Katendrecht och dess föregångare Schiedamsedijk . Det senare området var något, som de äldre talade om och enligt samstämmiga uppgifter bombades det och lades i ruiner under kriget. Men förutom, att det var lite av ett skummare område, var det ett gammalt hamnområde, som faktiskt fortfarande existerar. Det var nog inte bara av moraliska skäl, som det bombades även om de äldre hävdade det.
Vad gäller Katendrecht, finns både namn och hamnområde fortfarande kvar, men nu som ett exklusivt bostadsområde men tidigare var det en bebyggelse, som till största delen bestod av barer. Mer än hälften av alla dessa hade grekiska namn som Hellas, Aten, Delfi o.s.v., bare som nästan aldrig besöktes av andra än greker. Alla "visste" ju, att greece var vad som i dagens läge benämns HBTQ så dit gick man bara inte.
Hamnen i Rotterdam bestod/består egentligen av flera områden och all dessa har hamnnamn som Rijnhafen, Maashafen etc. och mellan alla dessa gick en livlig passbåtstrafik, dessutom en gratis sådan, i alla fall tidigare.
Stuvarna i Rotterdam rökte en speciell typ av tobak och röken från den var minst sagt säregen och man visste definitivt var man var, då man kände doften.
Hela hamnområdet hade en speciell doft från vattnet och det var inte direkt parfymdoft, som fyllde luften. Det var och eventuellt är med tvekan, man fyllde färskvatten i Rotterdam på grund av smaken. Det både luktade och smakade klor och enligt samstämmiga uppgifter från de, som "visste", hade vattnet passerat människokroppen sex sju gånger innan man fick ut det genom kranarna i Rotterdam med omnejd.
Strax utanför Rotterdam ligger Scheveningen, en ort vid kusten och den är lite speciell, vad gäller namnet. Det sades, att bara en holländare kunde uttala namnet korrekt och att utländska spioner avslöjades under kriget via uttalet av ortsnamnet. Sant eller inte, men vem vet, det kanske ligger något i det.

Skriv svar